Vad är Muscle Cars? | Bakgrund | Genomförande | Slutresultat | Bildgalleri



Muscle Cars - det låter tufft, vad är det?


Våren 2002 gick tre Y-killar vid Linköpings Tekniska Högskola en kurs vid Institutionen för Systemteknik (Fordonssystem) som heter Projektkurs i systemteknik (Industriprojekt). Kursen avser att öva upp projekt- och tidplaneringstänkandet genom att applicera inlärda teoretiska kunskaper på arbete av mer praktisk karaktär. Därmed är kursen en perfekt tillämpning av både de tidigare inlästa (rent teoretiska) kurserna och även en bra förberedelse inför det kommande examensarbetet.

En spännande projektidé dök upp, nämligen idén att styra bilarna på en vanlig bilbana (en sån som är främst för stora, men även för små barn) enbart genom att spänna en muskel på ett visst sätt. Namnet på både projektet och gruppen bakom det, Muscle Cars, faller sig naturligt om man tänker på vad uppgiften består av. Kopplingen till Institutionen för Medicinsk Teknik vid Linköpings Universitet och forskningen inom utvecklingen av motoriserade proteser som bedrivs där är inte speciellt konstig. Vi har fått en hel del hjälp av bl.a. doktorander och lektorer, både i form av beskrivning av vad som händer i musklerna när man spänner dem och dessutom apparatur för att kunna detektera muskelsignalerna.

Det mest lärorika med projektet för vår del har varit att få insikt i storleken som projekt verkligen kan anta, om man exempelvis ska komma på en metodik för att kunna styra en bilbana med muskelsignaler och därefter framställa en apparatur för kommersiellt bruk som även funkar utanför lablokalen. Mycket planering och nedlagd energi krävs, både i form av att skriva ordentlig kravspecifikation, funktionsspecifikation, designspecifikation och också i form av resurshantering av det inblandade manskapet. Vi lyckades däremot snabbt hitta en fungerande lösning på problemet vi ställts inför (hur man styr en bil på en bilbana med enbart muskelsignaler) så vår resurshantering blev inte så kritiskt viktig som kursen annars är avsedd att påvisa. Denna lösning visade sig senare också vara en riktigt bra fungerande lösning till och med.


Men hur gick det med projektet då, undrar den otålige läsaren. Är det möjligt att styra en bil med enbart muskelsignaler? Den nyfikne får reda på det genom att klicka sig vidare bland menyalternativen ovan.

Vi vill även tacka samtliga som hjälpt oss, assisterat och bidragit med både materiel och kunskap. Speciellt vill vi tacka Tomas Svensson, Lars Nielsen, Gunnar Cedersund, Martin Gunnarsson, Per Andersson, Johan Dahlin (för hans programdel som möjliggör styrning av bilbanan) och inte minst Göran Salerud och övrig hjälpsam personal på ISY respektive IMT.